wordnerd

Jag hoppas att solen skiner, att fåglarna sjunger och att ni sveper en snaps och tänker på mig. Idag är det  fredag, tydligen midsommar. Himlen är inte riktigt med på det spåret, inte jag heller. Imorgon jobbar jag öppning, välkommnar alla walk-of-shamare tidigt tidigt inne på centralen. För att sedan jobba söndag & måndag & onsdag & torsdag & fredag för att ta helg, ja. Nästa helg. Nu, mer te & slutet på little miss sunshine.

---------------------
Fick precis ett sms av min storebror där han beskrev en jättetjock 12-åring, med rakat huvud i en one-piece, som han precis sett. Jättebebis-alert! Åh, episkt. Borde varit där. Istället sitter jag här & peppar dubbel lön imorgon. Det får det vara värt.

Kollegan lämnar jobbet med orden Är det något, så ring mig.
Klart att det inte kommer vara något, tänker jag, jag har full koll. f-u-l-l k-o-l-l. Såklart.

Tar handen ner mot höger ficka, där nyckeln alltid ligger. ALLTID.
Tomt. Känner hur hjärtat pumpar fortare, hur blodet rinner igenom kroppen i ultrarapid.
Andra handen, vänster ficka. FAN.

Paniken, inser att jag inte har någonting. Jag står mitt i en nystängd affär, utan mina saker, för de ligger i omklädningsrummet. Utan att ha räknat kassan, för den ska in i personalrummet, utan att kunna släcka ner för det gör man inne på lagret. Jag står mitt i en nystängd affär. Utan något. Ingen telefon, inga telefonnummer, för de finns alla, inne i personalrummet. Mellan mig och personalrummet, finns en dörr. Bakom dörren ligger mina nycklar, som enkelt hade öppnat nämnda dörr. Hittar en knapp till vakterna, någon minut senare står de där, viftandes med en ficklampa, febrilt knackandes på dörren, tre stora vakter.

Pinsamheten, när de inser att jag ber de skaffa fram numret till min chef.
Pinsamheten, när de inser att jag behöver låna telefonen.
Pinsamheten, när det visar sig att man faktiskt kan öppna omklädningsrummet, personalrummet och lagret med kod.

Suck.
Har gjort så många dumma misstag den här veckan att det är ett mirakel om jag får behålla jobbet.
Filar på ursäkter & andra smarta saker att säga när jag jobbar ensam med chefen på lördag.
Redeem deluxe.

Thank god, för att jag är ledig imorgon.
Avis på att familjen är på Käringön för att midsommra sig.
Cider, god mat & bästa platsen på jorden.
Hade verkligen behövt det nu, men 4 timmars kollektivtrafik, för att vara där i 4 timmar, för att åka tillbaka 4 timmar, känns..så-inte-värt.

Ska självömka & sola istället. Känns som en fin kombination.

Först blev jag orimligt avundsjuk på tjejen i videon, sen kom Peter Jöback in i bilden och känslan avtog, sen kom den tilbaka igen samtidigt som Salem Al Fakir och man blev orimligt avundsjuk igen. Känslan avtog lagom till Mange Schmidt kom in i bar överkropp. Tur det, annars hade jag verkligen behövt rycka upp mig. Nu är det liksom fortfarande okej.

Annars har jag spenderat kvällen på Liseberg.
Har tydligen fortfarande tur i spel (och som för att balansera upp det, otur i kärlek).
Hatar att ha tur i spel & otur i kärlek, vad ska jag med 2 kg choklad till om jag inte ens har någon att dela den med?! Inte okej.

Gillar att jobba öppning under helgen. Det handlar inte om den kalla nattluften, de nakna gatorna som får en att tro att man skulle kunna äga hela världen, inte känslan av att göra tvärt emot alla andra, en söndagmorgon. Inte bakis, inte sovande, inte självömkande, ni vet.

Jobbar man öppning under helgen, så jobbar man själv de första timmarna och det är just det som gör det. Att ha den makten, vaknar inte jag så vaknar inte PB den morgonen. Det är jag och PB mot världen, jag ger PB lite kärlek och PB ger mig kaffe. Jag blir lite grinig på PB för alla som varit på metaltown skapar milslånga köer, så jag inte kan få gjort det jag behöver få gjort och PB svarar med att strejka och koppla ner kassasystemet.

Det är så vi jobbar.
Sen kommer kollegan in och man tackar gud, får henne att ta kön och fyller på läsk i kylen.
Andas in & andas ut.

Idag ringde telefonen & väckte mig. Sådär som den aldrig gör, förutom den gången som chefen på PB ringde och ville ha in mig på arbetsintervju. Och idag ringde telefonen precis som då. Nu, som då, var det chefen på PB som undrade om jag ville gå på bake-off kurs. Tydligen finns det regler & knep trots att det bara handlar om att plocka upp frysta bullar ur frysen och in i ungen.

Fick med mig alldeles för många bullar, croissanter, flätor, wienerbröd etc/infinity hem.
Tur att man är nyttigheten själv och äcklas av sockret, slängde in skiten i frysen & skrev en kärleksfull lapp till mamma, som löd typ Finns fikabröd till er i frysen, alldeles nybakta, färska & underbara. Som du! Puss.

Kommer vara favoritbarnet veckan ut, minst.

Har hängt inne i stan, drog med mamma. Svängde spontant in på ett klipp er 2 betala för 1-ställe. Blev klippt av en superbög, dog inombords medan han gjorde alla de stereotypa movesen. Han klippte topparna med millimeterprecision, jag blev nöjd, mamma blev skitsnygg, jag bjöd. Drog en lunch, drog en mini-shoppingtur, drog till gymmet när mamma drog hem.

Körde spinning för en sinnesjukt bra instruktör.
Körde ett danspass efter.
Dubbelpass, jag håller vad jag lovar.

Nu är jag hemma
& nu, nu ska jag sova.

Jobbat lite, tränat mycket.
Sovit mitt-i-mellan.

Nu är jag ledig i en hel vecka.
Har glömt bort vad man gör om dagarna när man är ledig.

Hade velat ta en endags över till oslo, eller tvådagars till köpenhamn.
Men till det behöver man känna någon som också är ledig nu. Och som också har lite extra cash att slösa på onödiga utflykter.

Planen hitills är annars att sova mycket, hitta på lite och träna mitt-i-mellan.
& andra obligatoriska saker som att ha håret utsläppt samt måla naglarna.
Här blir det hårsprej och nagellack i massor hela veckan, som för att kompensera att PB/PBs dresscode äger mig när jag jobbar, kommer gå all in. Kleta nagellack all over the place.

Leka rebell.

Har seriösa dans-cravings.
Sådär som det alltid blir när man kollar på so you think you can dance & man sitter i soffan & ba ropar JA!




VILL OCKSÅ.
Ska bara gå ner de kilona jag gått upp sedan jag flyttade hem igen, men sen! Då jävlar.
Tur att kursstarterna är i höst, ha ju hela sommaren på mig.

Hej gymmet, nu blire milen istället för 5an och dubbelpass istället för vanliga pass några veckor framöver.
Är det okej med dig?

Inte för att tråka ut er med PB-historier, men det händer så mycket roliga saker under varje pass, att det vore a shame att inte dela med sig.

En man kommer in med 100:- i mynt. Frågar om jag kan växla in de åt honom. Ber honom att stiga åt sidan, så att jag kan jobba undan kön och sen se vad jag kan göra. Sist i kön står en kille ca 25 år. Han köper cigg, betalar & ska precis gå, var på jag säger (till mannen med växeln) Kom över hit, Så kör vi! Varpå killen med ciggen blir helt paff. Säger Va?!Här&nu? i ultrarapid.

Och jag inser, och växelmannen inser att killen med ciggen tagit det som en sexuell invit. Sjukt roligt.
Skrattade tills jag inte kunde andas. När jag väk kunde andas igen, passade jag på att skratta lite till.

Skrattar än.

Igår vaknade jag 04. Sedan tog jag bussen till jobbet en timme senare, jobbade till 15. Åkte vidare på födelsedagskalas, skulle åka hem vid 21. Svepte istället en drink. Skulle åka hem vid 22, svepte itället en drink till. Somnade någongång när alla gått efter 01.36. Sedan skulle jag upp vid 04 igen. Oops liksom.

Men PB visade sig vara en grym inte-full-men-inte-heller-bakis-mellanlandningsplats. Kom in en halvtimme innan jag började, bakade kanelbullar, tog en latte. Fikade medan jag räknade in kassan. Sjukt skönt. Bakis-kurerade mig hela dagen med plockgodis och mjölk. Tills jag fick åka hem vid 15.

Sen somnade jag & sov de skönaste 5 timmarna någonsin.