YOU WANNA BE TOUGH, BETTER DO WHAT YOU CAN (JUST BEAT IT;)

Saker jag gjort idag:

Varit den enda på ett fullsatt MRL-pass (tänk step med styrkepass-block mellan) som skrikit WOO!
Pinsamt. Instruktören spelade in passet för att bli licenserad och bad oss att skrika-tjoa-tjimma lite extra. Så tänk uptempo-låt, sista refrängen, alla ska go-go-go. Och jag fick feeling, tänkte att alla kommer WOO!:A nu. ALLA. Finns ingen chans att det blir tyst. Men det var tyst, förutom jag då som skrek WOO! Instruktören var dock snabb med att haka på, thank god.

När jag kom hem var jag ashungrig, astörstig och astrött. Vad kan man göra med en skåplucka i köket? Man kan råka bitchslap:a sig själv. Och vad händer om man råkar bitchslap:a sig själv medan man dricker ett glas vatten? Jo, man får vatten all over the place. Mest sig själv.

Slutade inte skratta föränn jag torkat.
Efter det har jag googlat "godaste våfflorna" och gjort första receptet som kom upp. Tror faktiskt att detta är det dummaste jag gjort idag. Sedan NÄR skulle någon vara ärlig på Internet. Gräddning sker om 3...2...1..

SUDDA BORT DIN SURA MIN & KLAPPA HÄNDERNA NÄR DU ÄR RIKTIGT GLAD

Jag har gett mig f-a-n på att baka surdegsbröd. Då måste man starta upp en grund, vilket jag gjort. Enligt recept. Men degen är inte med mig. Den tycker att jag borde lägga ner, skaffa en ny sysselsättning. Och nu har jag, istället för 1 burk med vetesurdeg som hånar mig, 5 stycken! 3 vetesurdegsgrunder och 2 rågsurdegsgrunder. HA! Jag har övertaget, nu jävlar ska åtminstonde 2 av de leva sådär som surdegsgrunder gör.

Hej då!
/Jag och mina fem små trotsiga soon to be surdegsbröd!

BABY; I WAS BORN THIS WAY

Mina självdestuktiva tendenser har nått nya höjder.
Senaste nytt på gymmet är att pressa till mjölksyra och sen kötta på.
Efter några reps vill man dö, efter några till så är det sjukt skönt.
Tills man faller ihop.

Då är det bara att ställa sig upp och byta ben :D
Tänka snygga ben till beacheeeeeeen.
Vilket år låter jag nog vara osagt.
*Don't wanna jinx it*

Springer snart 5:an på under 35.
Det är säkert asdåligt, men 4 minuter bättre än för bara 4 veckor sedan.

Nu slog det mig att jag sprungit 5 km, tre ggr i veckan i över en månad. Sjukt.
Råkade säkert jinxa det nu, och inte springa en enda gång till.
Hjälp.

ATT MAN BORDE VÄXA UPP, KLIPPA SIG OCH SKAFFA JOBB

Oförberedda telefonintervjuer. Hatar dem.
Man gör bort sig från första sekunden, det räcker med att de säger varifrån de ringer, för redan då spetsar de hörseln. Och besvikelsen i ens röst blir så smärtsamt påtaglig. Man hör hur hon antecknar frenetiskt på andra sidan luren. Skriver saker som att jag inte alls verkar entusiastisk, men det är jag ju! DET ÄR JAG JU, vill jag skrika, men som jag obviously inte skriker, för det är bättre att hon tror att jag är besviken än psyk-sjuk. Lite besviken kanske. Man hade hoppats på att det var DET DÄR andra jobbet. Men nej. Och sen fortsätter det. Man svarar som om man vore 5 år, som om man vore iq-befirad, som om man vore en av de inne i big brother huset som inte vet att is är vatten som frusit.

Så lägger man på.
Sitter apatisk i några minuter, kommer på svar efter svar.
De där svaren man skulle sagt.

And there goes another day of arbetslöshet.

Idag har jag skrivit ut 17 stycken personliga brev med tillhörande CV:s.
Sedan fick jag kramp i handen av att adressera dessa.
Sedan fick jag papercuts i läppen av att slicka igen dem.

Att vara arbetslös är nog det hårdaste jobbet som finns.

LAMMKÖTT



Jag må vara vegetarian, men jag hade fan inte bangat.

ALL I WANT TO DO IS "BANG-BANG-BANG-BANG" & "KA-TCHING!" AND TAKE YOUR MONEY

Idag gick jag ner till min lokala Ica.
Bakom kassan satt världens finaste blå ögon a.k.a snygg-killen i kassan på Ica.
Ville dö, men tänkte att nej, nej, jag ska inte dö.
Jag ska se honom i ögonen och tacka för kvittot, ni vet, sådär som man gör.

Istället för att säga tack, så typ pep jag fram det.
Skjut mig.

I'LL BE WATCHING YOU

Jag är en reality-tv junkie.
Senaste fuldrogen på marknaden stavas big brother.
Har skaffat 24/7 versionen, som för att kompesera för det sociala liv jag inte har.

Om någon undrade varför jag inte bloggat, liksom.

RSS 2.0