I DESERVE TO BE THIS GOOD, DON'T YOU BRING ME DOWN

Jag jobbar hårt trots att det står att jag är ledig i mitt schema.
Projekt 2.0 är i full gång.

Hur man uppgraderar sig själv;
Om manboy hade varit skrivit om en tjej/för en tjej hade den hetat girlwoman eller som Britney Spears faktiskt sjöng, not a girl, not yet a woman (trots att hon vid den tidpunkten faktiskt var över 25 & borde kommit över alla insecurities). Jag gör saker för första gången & vid den här åldern kan man verkligen säga att det är så, för man vet och man minns. Även om det handlar om att istället för att raka benen köra på hårborttagningskräm (HEAVEN! Varför har jag inte upptäckt denna uppfinning tidigare?) eller om att blanda perfekta drinkar en tisdagskväll man planerar att spendera med sig själv, katten & någon random googlad dokumentär. Kanske skrivandes, beroende på om orden fortfarande stavas rätt eller inte. Eller om att ta en snus, bara för att man kan. Eller spotta ut den eftersom, den aldrig gav någontig, varken smak eller effekt. Bara köra, sådär som jag tenderar att aldrig göra.

Det må vara en helt vanlig vardag, men jag vill inte leva så.
På rutiner.
Är man ledig mot sin vilja är det ju lika bra att leva som om man aldrig gjort något annat.

Projekt 2.0 startade sekunden efter jag läst i en blogg, jag ganska random googlat fram.
Där skribenten beskrev en tjej som stod framför henne i kön på pressbyrån, hon själv skulle köpa sin vanliga cola zero + banan medan hon observerade hur hennes jämngamla kopia framför henne i kön köpte en orangina + en twix. Tankarna vände & vred sig mellan tinningarna, hon gick ur kön, vände tillbaka, lämnade tillbaka colan tog en orangina, lämnade tillbaka bananen och tog en twix. Tänkte, det måste vara en spännande tjej och varför ska jag göra sådär som jag alltid gör, när jag faktiskt har möjligheten att göra något helt annat?

Inspirations-nerven darrade till.
Projekt 2.0 kom till.
Måste sluta göra saker som jag är trygg med & börja göra saker som kanske skapar en annan sorts trygghet.
Jag är förfan snart 22 år, då kommer man inte undan med vissa saker, lika bra att vara lite snyggare & lite bättre & lite mer 2.0.

& det är anledningen till varför jag köpte en kalender för 200:-, varför jag köpte en ny garderob, varför jag förnyade mitt gymkort trots att jag aldrig kommer väga sådär lite som jag ibland kan vilja, lackade mina naglar glittriga, blekte topparna.

Om man gör samma sak dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år & får samma resultat, är det fan på tiden att göra allting annorlunda...and now, we wait.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0