Prata aldrig om att jinxa något.
Bara, gör det inte.

Sedan den där fredagen jag skrev om att springa och jinxa springade har jag sprungit 0 meter. Mamma slängde båda mina par gympaskor bara timmar senare. Jag hade i två, tre veckors tid ignorerat skavsår och därmed gjort de större, värre och till slut sjukt värkande och blödande. Mina stackars trampdynor hade blivit trasiga. Suck. Att stjäla någon annans gamla skor lät som en dålig idé men det var det inte. Inte enligt mig, lite blåsor/skavsår etc är väl ingenting? Spring lite till och var glad. Vem vill lägga pengar på träningsskor?!

Men nej, det var visst en dålig idé. Mamma blev arg, pratade om att man ska vara snäll mot sina fötter. Och att sår kan leda till infektioner som kan leda till att man måste amputera bort fötterna och det låter väl inte så roligt? Så hon slänge skorna, Båda paren.

Kvar stod jag, med sjukt ont i fötterna, utan gympaskor.
Åkte till löplabbet och fick utprovat ett par. Med ont i fötterna. Efter en vecka hade fötterna läkt tillräckligt för att jag skulle kunna prova skorna hemma och såklart fungerar inte trasiga fötter likadant som halvtrasiga fötter och jag åkte och lämnade tillbaka skorna, och nu har det ått ÄNNU en dag. Och jag kan inte sova för jag känner hur energin är lagrad i benen, den flödar runt där och undrar vad den gör där när den borde vara spridd ute runt sjön, vad den nu heter. Så jävla jobbigt. Borde sprungit ut 2 mil by now och istället ligger all den energin i kroppen och L-Å-T-E-R-M-I-G-I-N-T-E-S-O-M-N-A-A-A-A-A.

DÖDÖDÖdödödödödödöd.
Jag vill ha ett par riktiga skor och jag vill ut och springa NU.
Imorgon SKA jag få köpt nya skor och denna gång tänker jag inte ens bry mig om de sitter perfekt eller inte. Tänker springa skiten ur de i alla fall. Vet inte om jag ska köpa de dyraste eller de billigaste. Fandå. Köper man dyra måste de ju sitta perfekt. Åh, ilands-problem.