Då-tid:
Handlade med mamma. Hon köpte klementiner. Jag köpte satsumas.

Nu-tid:
Mamma: Dina satsumas...eh...sumasa...r? Äh! Mina klementiner var inte goda alls. Dina var bättre.
Jag: Satsumisar! Fast, så heter de inte. Satsumasar? Nä. Måste vara en satsumas, flera satsumas.
Mamma: Satsumasar....Nä. Måste vara en satsumas, flera satsumas.
Jag: Sa ju det, fast jag tycker Satsumisar låter finare, borde heta så.
Mamma: Fast då skulle de ju heta en satsumis. Och det går ju inte.