Vi kunde blivit vänner

Om jag fick vrida tillbaka tiden till augusti förra året så hade jag gjort ALLTING annorlunda.
Jag hade inte färgat håret kvällen innan första skoldagen. Jag hade tagit på mig andra kläder. Jag hade gått fram och pratat med kurskamrater och inte satt mig på en bänk och kollat (avundsjukt) på de i smyg.

Jag hade inte varit så misstänksam mot folk som varit sociala.
Jag hade festat mer/druckit mer/varit mer social. Varit mer självsäker.
Jag hade inte väntat så länge med att ta upp träning.

Jag hade pluggat mer. Spenderat mindre tid i min lägenhet.
Jag hade inte åkt ner till Polen efter att min morfar dog.

Jag tror på ödet.
& jag tror att jag har förstört ödet.
Jag tror att det var meningen att jag skulle flytta hit (för annnars hade jag kommit in på mitt förstahands-val)
& att jag skulle bli kär (sådär som de alltid blir i filmer).
Få min utbildning, få DET DÄR jobbet.
Leva DET DÄR livet.

Men istället gjorde jag sönder ödet, genom att göra fel val om och om igen.
Hamnar återigen på ruta ett.
Ett år äldre, men på samma jävla ruta man startade på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0