Idag har jag blivit av med halva min lägenhet. Bestämde mig  att det fick vara nog och la upp annons efter annons på facebook-sidan dedikerad till säljes/köpes/skänkes annonser i Gävle området. Fick sålt min tv, tv-hylla, två bokhyllor och fått slängt halva min säng. Köksbordet väntar på att bli sålt och resten av sängen får vänta en vecka till. Något jag såhär i efterhand gällde tvn också. Trodde verkligen inte att det skulle gå så lätt att bli av med en gammal, liten tv.

Trots att lägenheten blir mer och mer tom fr varje timme så, känns inte som att det är på riktigt än. Men jag vet att den känslan kommer infinna sig väldigt snart. ut med mattan, ner med Cirus Miramar planscherna och lägenheten blir lika anonym som den var då jag såg den för första gången. Det kommer kännas snart. Så fort jag tar ner planscherna från väggarna kommer detta inte bara vara något jag fick för mig för ett halvår sedan utan något jag valt. Och faktiskt..gjort.

Vet inte hur jag känner inför det.
Jag känner efter, känner att det är okej. Att det är okej att inte ha en plan, att inte ha ett jobb, att inte ha någonstans att bo.
För bara ett år sedan var bara den tanken omöjlig, det kändes som att man måste ha en plan. Att man var tvungen att veta vad man ska göra och sen bara göra det, trots att det aldrig riktigt kändes  100&-igt. Trots att det kändes..fel.

Hoppas bara att det blir bra det här.
Att göteborg tar emot mig med öppna armar, med jobb, lägenhet och hela köret innan året är slut.