& & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & & &

&;
Mitt favorit-tecken.



Hatar att det heter ampersand på engelska. Hur kan något så fint heta något så...fult?
Är det konstigt att ha ett favorit-tecken Jag har fått för mig att det är något små-wierd, men det kan ju även betyda att jag vill att de ska vara små-wierd, som för att göra mig själv extra speciell. Men jag tycker att ifall man låter människor ha favoritcitat, ord & bokstäver, så borde man inte tycka att det är så konstigt att ha ett favorit-tecken.

Jag har sedan jag plockade upp en penna 2003 och började skriva, skrivit alldeles för många texter om fördomar. Texter om hur vi människor är så lika dem andra, så olika varandra & hur vi hanterar det.
Hur vissa ignorerar, andra överkompenserar.
Hur jag stör mig på människor som pratar om saker de inte har någon aning om,
har principer byggda på illusioner, människor utan verklighetsförankring.
Människor som skrattar åt andra osv.

Jag tänker såhär;

Infinity-tecknet är någonstans världs-idealet. Som en åtta. Där cirkeln är sluten, där ändarna möts. Fortfarande indelade i läger (för vi kan inte komma ifrån att vi är just människor, att vi trivs allra bäst indelade. Inkluderade & exkluderade). Någonstans är världen just nu ett &. Inte helt sluten.
Med fördomar som föder fördomar. Motstånd föder motstånd.
Ger mig inspiration, något att skriva om.

Det har gett mig något jag brinner för. Något jag andas och lever för.
Något jag skriver ner och låter spridas med vinden. Min första, största och kanske enda eviga kärlek.
---------------------------------------------------------------------------

Såå-å-å-å-å-å.
Till det jag kanske egentligen ville säga;
Fatta vad glad jag blev när jag hittade den här tröjan!



A-w-e-s-o-m-e.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0