Igår jobbade jag från 9-21. Hela tiden med tanken sista-jobbdagen-sista-jobbdagen.
Slog någotslags rekord, med 49 stycken gjorda intervjuer, mina hjärnceller hade inbördeskrig och det kändes som att självmordsbombaren inte alls sprängde sig vid drottninggatan utan just någonstans mellan mina tinningar.

49 stycken blir 5 i timmen.
Hade vi inte haft gruppprovition utan individuell sådan hade jag fått 113 kronor i timmen, nu får jag 88.
Ödet har humor, fick sedan veta att igår inte alls var sista jobbdagen, utan nu ska jag tydligen in igen!

Laddar om, sista-jobbdagen-sista-jobbdagen.