Mina två absoluta favorit-städer.
Göteborg & Warszawa.

Flyttade till göteborg som 8-åring. Förstod nog aldrig vidden av att flytta från den lilla staden karlskrona i söder till den stora staden göteborg i väst. Men jag kommer aldrig komma ifrån det faktum att This town has got the youth of me. Jag skapar metaforer som att spårvagnsnätet för alltid kommer att finnas i mig, likt alla vener i min kropp. Där brunnsparken inte bara är centrum där alla spårvagnar möts, utan där brunnsparken är mitt hjärta, platsen där allt blod rinner igenom. Som får mig att leva.

Att jag har rötter från Polen är ingen direkt hemlighet (fastän jag mest tycker om att vara polack endast i fall då det är en hemlighet, alltså lite i smyg). Jag tror att det är därifrån jag fått mitt intresse för allt som startar med ordet kultur, vare sig det handlar om krock eller chock. Warszawa har däremot aldrig varit min stad. Jag föddes i Szczecin, en något mindre stad som inte ens kommer i närheten av Warszawas "vi vill vara hippa västerlänningar vi också"-hets. Har varit där nere två gånger and I love it. Öststat möter Amerika-obsession. Fallfärdiga byggnader, luft fylld med kolpartiklar beblandat med Starbucks & skyskrapor.

Bara tanken på att de byggt en enda tunnelbanelinje som går från ena utkanten av staden till den andra (trots att de har spårvagn) gör mig lycklig ända in i själen.

Om jag någongång skaffar mig en tatuering så blir det definitivt något som knyter samman dessa två. (Tror att det är därifrån jag fått mitt ohälsosamma intresse för universum och alla de oändliga stjärnor som finns där ute. För hur mycket omgivningen än ändras så är månen den samma, stjärnorna är de samma. Men det hör till en helt annan historia.) Eller så kör jag bara på Warszawas skyline, för den är awesome. True story.