14.31
om en minut går tåget från Göteborg till Stockholm. Motorn börjar surra och långsamt-långsamt lämnar den perrongen. Perrong nr. 6, vagn nr. 12 och plats nr. 57. Där sitter jag nu.

13.20
Mamma tittar mig över axeln, där jag sitter på golvet och försöker se om jag packat ner allting jag behövde. "Har du packat allting? Vill du ha en hundring?" I all stress, panik och ovisshet får jag fram ett "MEN HUR SKA JAG FÅ PLATS MED DET?" innan jag tog några djupa andetag och började skratta. Det är bara att tacka & ta emot.

12.07
Hemma igen, glöm inte packa ner det allra sista. Nagelsax? Why  not.

11.49

Trapporna upp till affären är i trä, bruna & nötta. 4 stycken, försökerminnas hur fötterna kändes sekunden de mötte motståndet. Golvet knastrar och expediten kommer fram, hon är äldre med ett grått skinande hår, små glasögon, förkläde och ett finurligt leende.

- Hej, jag skulle vilja ha en påse te. Marelds-te.
- Hur mycket te?
- Jag vet inte, jag vill ha så mycket som möjligt, jag har en 100-lapp!
- Då kan du få 3 hekto..om du inte har 108:- för då kan du få fyra...
Jag rotar i fikan i hopp om att hitta något, trots at jag vet att en hundralapp är det enda jag kommer finna. Säger nej, tyvärr.
Hon lassar in te och påpekar att det är mycket te.

- Ja, mitt favorit, jag flyttar idag & jag vill inte riskera att bli utan det.

Hon ställer ner påsen, lägger händerna på bänken och verkar seriöst intresserad, jag hinner snabbt undra villen ålder JAG nådde, där vuxna människor känner sig manade att ha small-talk med en. 18? Känns som om det började för runt ett år sedan. Beror det på mig, eller mitt sätt att se på saker?
Jag svarar trots den långa tankebanan snabbt;

- Gävle
- För att läsa? Hon ler, fortsätter att packa in te.
- Japp.


Hon kommer in på att hon sett på nyheterna, att det är där man har boendegaranti osv.
Det har egentligen ingenting med saken att göra, så paus - fastforward.

- Nej, vet du vad, säger hon när hon skopat klart. Jag bjuder på de där 8 kronorna. Klart att du ska ha med dig så mycket te som möjligt. Kom bara ihåg att komma tillbaka när du är här till jul!
Bara att tacka & ta emot.

11.37
Äppelträd, körsbärsträd, nyklippt gräs & ett svagt borrande från arbetsbyggplatsen ett kvarter bort.

11.23
"Nej, bara vanlig frukost". Hon ler, men ryggar tillbaka. Jag funderar över när man förlorar sin förmåga att se skillnad på sarkasm och sanning.  Jag vet att jag sa det med rätt ton, en extra glimt i ögat slängde jag t.o.m på. Ett leende fick hon också. Men hon sa bara "jaha", vände sig om och gick iväg.

11.22
Slänger återvinning, solen ler mig i ansiktet. 3 ölburkar, tanten som slänger veckans förbrukning av lokaltidningen Kungälvs-Posten och en förpackning grädde undrar om jag haft fest, eller snarare håll-i-gång.

11.15
Jag behöver te. jag har packat två resväxkor fulla med saker jag kan tänkas behöva, men mitt favoritte som jag brukar köpa i en obskyr liten idylliskt butik på Kungälvs Torg är det enda jag inte har. Knyter på mig skorna. Ropar på mamma, ska jag ta återvinningen när jag ändå ska gå ner? Omvägen tvingar mig att vistas i Kungälv några extra minuter, min sista promenad i Göteborg på ett tag.